man måste dö några gånger innan man kan leva.

Har fått kommentarer om att texten i mitt senaste inlägg försvunnit lite (och tack för alla snälla och fina kommentarer!) det jag skrev var i alla fall att det har hänt en personlig sak inom familjen som tagit ganska hårt på mig och jag har varit väldigt ledsen till och från. Så tacksam för att ha världens absolut finaste familj och pojkvän.
 
Sedan har vi Håkan som hjälper mig att somna på nätterna, finaste älskade Håkan. Min räddare, han som slog nordiskt publikrekord och jag var där, han som räddat livet på tusentals, han som har texter som går rakt in i hjärtat, han som berör som ingen annan kan beröra. Jag skulle kunna skriva en bibel, men herregud vad denna mannen är älskad! Du tar mig till kärlek Håkis! ♥
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0