Så klarar du körkortet!


Att våga möta livet trots social fobi.

I torsdags var jag på föresläsningen ”Att våga möta livet trots social fobi” med Eric Bergström (Jonatan) från Ångestskolan. För er som inte vet eller inte känner mig så har jag levt med svår social fobi i snart 12 år, främst pga. mobbning. Folk som inte känner mig tror/uppfattar mig som tyst, blyg och tillbakadragen men det är det SISTA jag är. Fråga vem som helst som känner mig så får ni veta. Jag är EN person med personer jag känner/känner mig trygg med och en helt ANNAN med personer jag aldrig träffat/inte känner så bra. Det som sårar mig mest är att personer aldrig vill/orkar ge mig en chans eller tid att bevisa det. Jag behöver tid och bra bemötande, innan någon kan riva mina murar. När mina murar väl är borta kommer ni att förvånas av hur social, öppen och galen jag är. Min riktiga sida. Men ingen orkar ens försöka... Som jag brukar säga: ”Jag är inte blyg och tillbakadragen, jag har bara social fobi!”  😔 
 

Min onda cirkel.

Alla ni som på ett eller annat sätt känner mig, KOLLA PÅ DENNA video!
Jag har inte vald att leva med denna sjukdom... 

My body is not yours to judge!

 

Rösta!

 
Jag har redan röstat, hoppas ni som inte förtidsröstat tog chansen att rösta idag! Att skita i att rösta eller att rösta blank är ren idioti! Hoppas även att ni som röstat hade i åtanke att en röst på SD är en röst för rasister och en röst mot kvinnors rättigheter. Skjut inte er själva i foten! 💪🏼

Allt är kaos...

Försöker förklara allt så gott jag kan, även fast jag mest bryter ihop...
Livet är lite jobbigt just nu bara! 

Val 2018.

 
Snart är det val och dags att rösta, men vad fan ska man rösta PÅ?!
Det enda jag vet är vad jag INTE tänker rösta på, annars är jag inte så himla insatt...

jag har tröttnat nu!

Nu räcker det! Jag är en sån där person som sviker mig själv. Varje gång. Hela tiden! Gång på gång.
Jag lovade mig själv för länge sen att aldrig mer lägga någon energi på folk som inte lägger någon energi på mig. Att inte bry mig om folk som inte bryr sig om mig. Men ändå faller jag dit. Varje gång! "Man lovar sig själv att aldrig höra av sig igen men sedan skickas det 1...2...3...sms och man sviker sig själv igen." Jag anstränger mig hela tiden för att nå fram till folk. Jag kontaktar folk, försöker lära känna folk och få vänner. Utan framgång. Vilket gör mig besviken. Mest besviken på mig själv för att jag sviker mig själv, IGEN.
 
Jag har inga vänner och det är jag öppen med, det står jag för. Men jag är så jävla trött på att försöka nu. Jag är så jävla trött på att alltid höra av mig till folk och att alltid anstränga mig men inte få ett skit tillbaka. Ingenting! Trött på att ständigt bli besviken och trött på att svika mig själv, som så många gånger förut. SÅ JÄVLA TRÖTT.
 
Jag kanske är en sån man inte vill vara vän med. Folk kanske tror sig känna mig eller redan dragit en slutsats om hur jag är som person, en förutfattad mening. Jag kanske ser fel ut, mår för dåligt eller är för komplicerad. Gör fel saker, säger fel saker, är "fel". Men ingen känner mig. Ni har aldrig gett mig chansen! Jag orkar inte vara den som alltid hör av sig längre! Jag orkar inte vara den som ständigt försöker lära känna folk och stifta nya bekantskaper utan respons. Jag orkar inte göra mig själv besviken längre. Jag orkar inte.
 
Jag måste nog försöka vara min egen bästa vän, för det är ju trots allt MIG som JAG ska leva hela livet med. "Lägg aldrig någon tid eller energi på folk som inte ger dig någon energi tillbaka".
Nu ligger bollen i alla andras händer för jag har tröttnat...
 
 
"Detta gör mig så himla ledsen och helt ärligt så hade jag nästan räknat med det... Detta händer VARJE gång, och jag är trött på att planera och ständigt behöva bli besviken. Gång på gång på gång.
Tro mig, jag om någon vet hur det är att må dåligt, och detta är precis en sån sak som triggar MITT självskadebeteende.

Jag har gråtit mig till sömns i flera dagar i rad och fått panikattacker för att jag brottas med min sociala fobi och känslan av att nån tillslut kommer ställa in, därmed att jag blir besviken IGEN. Ni som inte lever med social fobi anar inte hur stort steg detta är för mig. Från att inte kunna gå över ett övergångsställe eller visa mig ute ensam till detta, och sen ställer en efter en in.

Jag fattar att man kan må dåligt eller inte kan, men att säga det dagen innan... Jag har handlat, storstädat alla stugor, tvättat alla sängkläder i alla stugor, osv med feber. Mina föräldrar är borta just denna vecka, Tobbe är ledig just denna vecka och mina grannar i Björkö vet om/räknar med att vi kommer vara där!! Allt är planerat, det är liksom inte bara att åka ut...

Blir bara så trött på att JAG alltid försöker och försöker! Jag försöker ta tag i mitt mående och min psykiska ohälsa och styra upp något och så händer detta... Det är inte första gången, detta händer ALLTID och jag är så jävla trött på detta nu. Vi ställer in allt, vi skiter i allt! Förstod nånstans att detta skulle hända till slut...
Jag kommer aldrig mer försöka för jag orkar inte bli ledsen igen. Jag skyller inte på nån och jag om någon fattar att man inte kan rå för hur man mår, men på samma sätt så var det här det värsta som kunde hända mitt mående just nu. Hoppas du mår bättre snart iaf!"
 

björkö! ♥

 
I skrivande stund är jag och Tobbe ute på mitt landställe. Mitt älskade Björkö! Den finaste platsen i världen, där man kan andas ut, leva i nuet och bara vara. ♥
 

I'm Mr Lonely.

 
Det här med högtider hörni... Snart är det midsommar och jag har fortfarande inga planer. Jag vet att det egentligen är som vilken annan dag som helst, men jag vill ändå göra nåt! Känns som alla andra ska hitta på massa roliga saker, alla utom jag. Det där ”alla andra”...jag hatar det! Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra och att de enda som faktiskt gör något är dom som visar upp det, men det är så svårt när man själv VILL. Jag har frågat runt och försökt styra upp något men ingen vill eller kan. Det tar så mycket energi att alltid vara den som försöker och inte få något tillbaka. Man tröttnar! Jag har förlorat många vänner med tiden, men allt har sina förklaringar, men att ingen ens ger mig en chans svider. Detta handlar INTE BARA om högtider, men jag är trött på att ALLTID vara den som frågar, försöker och visar intresse. 
 

fem år sedan!!

 
I förrigår var det exakt 5 år sedan jag tog studenten, FEM ÅR!!!
Jag blir alltid så deppig vid studenttider. Saknar den dagen, vill göra om den, göra den bättre!  

hundstallet!

ÄLSKAR Hundstallet och allt dom gör för dessa underbara hundar! Har varit på alla "öppet hus" de senaste 2-3 åren. Det gör så ont i hjärtat och jag vill bara ta hem allihopa! ♥
 

SLUTA upp med fatshaming!

 
Det här med fat shaming hörrni... Är det inte dags att förstå att tjock INTE är lika med ful, att tjocka människor inte behöver vara onyttiga/ohälsosamma och att ”tjockis-skämt” inte är humor.
 
Jag kan bara ta mig själv som exempel. Jag äter relativt bra, jag tränar men jag går upp i vikt ändå. Vet ni varför? Jo, för att jag äter en medicin (antidepressiva) som gör att jag går upp i vikt och samlar på mig vätska. Jag har även fel på ämnesomsättningen, IBS och en slö tarm. Allt detta, plus psykisk ohälsa gör att jag inte kan styra så mycket över min vikt och att jag ständigt ser höggravid ut och ligger i fosterställning med magkramper på kvällarna.
 
Sluta tro att fin är lika med smal och tjock är lika med ful. Sluta tro att smal är lika med hälsosam och tjock är lika med ohälsosam. SLUTA bara!

Tjejerna på bilden är några av mina favorit ”body positive-konton”, tipsa gärna om fler! 👊🏼👌🏼💪🏼

SLUTA upp med fatshaming!

 
Det här med fat shaming hörrni... Är det inte dags att förstå att tjock INTE är lika med ful, att tjocka människor inte behöver vara onyttiga/ohälsosamma och att ”tjockis-skämt” inte är humor.
 
Jag kan bara ta mig själv som exempel. Jag äter relativt bra, jag tränar men jag går upp i vikt ändå. Vet ni varför? Jo, för att jag äter en medicin (antidepressiva) som gör att jag går upp i vikt och samlar på mig vätska. Jag har även fel på ämnesomsättningen, IBS och en slö tarm. Allt detta, plus psykisk ohälsa gör att jag inte kan styra så mycket över min vikt och att jag ständigt ser höggravid ut och ligger i fosterställning med magkramper på kvällarna.
 
Sluta tro att fin är lika med smal och tjock är lika med ful. Sluta tro att smal är lika med hälsosam och tjock är lika med ohälsosam. SLUTA bara!

Tjejerna på bilden är några av mina favorit ”body positive-konton”, tipsa gärna om fler! 👊🏼👌🏼💪🏼

🖤 årsresumé 2017! 🖤

 
Årsresumé för 2017, som bland annat bestod av: Psykakuten, IBS, Håkan Hellström, hundstallet, X-Cruise, medium, bröllop, fest, terrordåd, ångest podden, 3 år med Tobbe, hundvakt, Bråvalla, kryssningar m.m.
 
Bättre sent än aldrig! 🖤

stå upp mot mobbning - stå upp för de tysta!

Sen jag blev mobbad i skolan har jag lärt mig att mobbare behöver inte mobba utan det räcker med att de ser någon annan mobba men inte säger ifrån. Du som inte säger ifrån är precis lika mycket delaktig i mobbningen som själva mobbaren. Den tysta massan! 
 
Efter alla ord och kränkningar jag fått höra så tänker jag aldrig mer acceptera orättvisa eller hålla tyst. Håller man tyst är man en del av det hela. Jag har lärt mig att säga ifrån. Detta är inte okej. INGEN ska behöva gå igenom det som jag, och tusentals andra personer går igenom dagligen. 
 
Visste ni att 48 barn tar livet av sig i Sverige per år pga. Mobbning. 48 barn för mycket! (Tack Morgans mission)
 
 

Kolla på dessa videos som tar upp olika former av mobbning. Jag hoppas och tror att det kan ge er där ute (som mobbar) en rejäl tankeställare!  ↓

Våga se när någon blir mobbad eller utfryst. Våga gå tvärtemot ‘gruppen’ och vara en vän för den som ingen vill vara vän med. Våga STÅ UPP MOT mobbning.

 
Jag brinner för det här ämnet då jag själv varit utsatt. Och glöm aldrig att den som bara kollar på är precis lika mycket delaktig som dom som mobbar. 

Kunde inte ha sagt det bättre själv!

 
 
GUD vad jag känner igen mig i ALLT Tova säger i dessa videos! 
Jag lider ju dock av ännu fler diagnoser än vad Tova gör, men hon förklarar vissa av mina diagnoser på ett så bra sätt. Se och lär folks! 

Pray for Stockholm.

Skrev detta efter det som hände i vår kära huvudstad för ca 2 veckor sedan men glömde helt bort att publicera det:

 

"Vad är det för sjuk värld vi lever i..? Fick en hjärtattack då min syster jobbar och bor i centrala Stockholm (ibland även PÅ själva Åhléns). Blev så jävla orolig! Hon är okej. Hoppas ni är okej.

 

Vad är det för fel på "människor"?! Mina tankar går till alla drabbade och deras nära & kära. Ta hand om varandra och visa respekt. Till dig/er som gjorde detta, brinn i helvetet.

Det som har hänt får inte hända! Jag är både omtumlad och förbannad, men jag var inte där just då. Men de som miste sina liv och deras anhöriga. Fyfan! Spyr på mänskligheten. Hoppas ni är okej i alla fall, efter omständigheterna. 

En annan sak. Igår när jag var påväg in till Stockholm hände en sjuk grej, och jag känner att jag måste dela med mig. Jag blir så jävla förbannad! Som att det som hänt inte är nog... En rastistisk gubbe kliver på bussen och skriker hur invandrare borde utvisas, 3 unga tjejer (ca 12 år) med mörkare hudfärg blir rädda och går av bussen. Jag blev så jävla arg! Jävla äckelgubbe FYFAN! Alla mot honom och han tvingades av bussen. (På samma ställe som tjejerna) Men jag blir spyfärdig. Försökte få tillbaka dom på bussen igen men såg dom inte. Fyfan! Han satt och sa "jag är inte rasist MEN..." sen kastade han ur sig massa dynga. "Låt muslimerna sitta i öknen och ruttna" Jag spyr. Det var gubbslemmet som skulle av bussen inte tjejerna. Jävla Vider! Jag bara skakar."

 

Skratta eller gråta?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta längre... Jag hade tid på Psykiatrin 10:00 idag, vilket innebär att jag måste gå upp 07:30 för att hinna. Somnade runt 05:30 och höll på att försova mig imorse, men jag hann. Vaknade, fixade mig, fyllde i massa pappren och bokstavligt talat sprang till Psykiatrin. När jag kommer fram säger hon i luckan "Jag kan inte se att du har någon bokad tid idag.." 


Började nästan skratta för att jag blev så förbannad, men jag är inte ens förvånad..! 


Därför jag blir förbannad är för att detta inte är första gången. Det blir nåt fel VARJE gång. Jag minns ärligt talat inte när det blev rätt sist. 😓


Förra veckan exempelvis, var mina mediciner slut och när jag pratade med min sjuksköterska i telefon sa hon att hon skulle fixa så jag kunde hämta ut medicinerna samma dag, SENAST dagen därpå. Jag väntade och gick FYRA dagar utan medicin (vilket är farligt) för hon "glömde bort"... Detta är liksom lite allvarliga saker och dom har NOLL koll.


När jag har en tid så säger dom att jag inte har en tid, och när jag inte har en tid så får jag en räkning för att jag inte kommit på bokad tid fast jag inte fått nån tid...


Hur kan dom ens få behålla sitt jobb?! 

Jag har ju för fan pappret med min bokade tid i handen. 😤


Hänt SÅ många andra saker också!

En psykolog sa en gång att jag inte borde ta körkort för att jag ändå bara kommer köra ihjäl folk (men nu har jag haft körkort i snart 3 år HAH BOM!!) En annan frågade om jag heter Alexandra och hade diabetes. Jag blir som sagt inte ens förvånad längre...


SUCK säger jag bara. Psykiatrin och vården ÄR ETT SKÄMT! Psykakuten lika så, som jag även pratar om i min senaste video! (Isabell Berglund på YT) 🎬



jag ska förklara allt.

 
Guys, jag mår inte så bra just nu... Eller vadå just nu? Jag mår fan aldrig bra! Haha..
Jag är sönderstressad!! SÅ många måsten, idéer, planer, mål. JAG VILL SÅ MYCKET MEN KLARAR SÅ LITE, som jag brykar säga.
 
Jag kan inte riktigt förklara vad det är som händer men jag är helt SLUT. 
Jag sover för lite och gråter för mycket.
 
Jag ska iaf försöka spela in en video om detta idag, där jag förklarar ALLT så gott jag bara kan. Jag vill att ni ska förstå! Kommer bli skitjobbbigt och jag vet knappt vart jag ska börja men jag vill förklara för er. Så ni kanske förstår liiiite bättre hur det ligger till!
 
Jag orkar egentligen inte, men jag tänker pressa mig själv iaf. Som vanligt! Jag behöver få ut allt...
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0