Jag ska vara ärlig nu, jag känner mig så otroligt jävla ensam i det här landet, den här staden och i mig själv. 

Alltså det låter dumt att säga att jag inte har några vänner men jag har själv tagit avstånd från människor som får mig att må dåligt på ett eller annat sätt. Jag känner mig så olik alla andra och jag skulle vilja lära känna någon som är mer lik mig. Folk i min närhet brukar säga att jag borde hitta riktiga vänner och att jag umgås med fel människor. Jag känner mig bara väldigt olik alla här...!

 

Orkar inte vara hemma här just nu, så jag tar nästa buss till storstaden. Igen. Jag får förmoligen massor av skit för det eftersom vissa verkar ha problem med att jag har en väldigt fin killkompis. Tobbe.

Och nej, ni som tar detta fel, han är en sjukt fin människa men vi är INTE tillsammans. Får man inte umgås med killar om det inte är kärlek inblandat eller? Jag tror inte på kärlek och tjejer har jag slutat lita på.Detta gör mig så jävla ledsen, varför sätter folk en jävla stämpel på en?