Jag blir så less,arg, ledsen och frustrerad. Jag har under en senare tid verkligen kommit underfund med vilka som verkligen går att lita på och vilka som enbart tänker på att de själva ska må bra. Jag är så jävla trött på Norrtälje. Inte staden i sig, men folket, alla som bor här. Hela Norrtälje verkar kretsa runt status och Volvoraggare. Vem som umgås med vilka och vem som är mest känd för att vara på varenda fest, varenda kväll, var enda helg.Självklart drar jag inte alla över en kant, men i princip alla jag träffas eller umgåtts med...ALLA är likadana!

 

Jag blir så trött på detta. Vart man än går är alla detsamma. Mina närmaste säger ofta "Isabell, du behöver nya riktiga vänner" eller också "Isabell, du är så olik alla andra här och alla du umgås med är egentligen inga bra människor," Jag har varit tvungen att släppa taget och förstå fakta ibland, att folk som enbart får mig att må dålig inte förtjänar mig. Det finns en anledning till varför jag har så svårt att lita på folk och jag har aldrig träffat rätt personer. Man märker hur lite folk faktiskt bryr sig och jag bryr mig tyvärr alldeles för mycket...

 

Jag drömmer om att flytta, att flytta långt härifrån däe ingen vet vem jag är. Helst av allt till Göteborg. Bara lämna den här hålan med ytlighet och som ger mig denna "jagvillintegåutförattjaghatarmänskligheten-känslan". Hur tufft det än låter i mina öron så kanske det är vad som behövs för att kunna börja om och ställa mig på egna ben igen. Jag vet inte. Jag vet inget förutom hur vansinnigt trött jag är på att gå runt ensam på kvällarna i höstregn och inte veta vem jag är samtidigt som jag bara vill sjunka under jorden och försvinna. Jag orkar inte med alla som bor här, jag behöver något nytt, men samtidigt inte för nytt. Jag vet inte. Jag vill bara bort, alla här är likadana.