Få personer känner sig trygga i alla sociala situationer, men en del känner sig osäkra i de flesta sociala sammanhang.

 

Social fobi innebär att man får ångest när man står i centrum för andra människors uppmärksamhet. Man är rädd för att bli granskad och upplever ofta att man gör bort sig bland andra människor.

Social fobi kan påverka hela ens tillvaro. Det är inte samma sak som att ha rampfeber eller vara nervös inför ett tal, situationer som de flesta någon gång känner obehag inför.

 

 

När man har social fobi utvecklar man ofta ett beteende som innebär att man försöker undvika det man känner obehag inför. Man börjar kanske mer och mer att undvika sociala kontakter och vill kanske inte yttra sig på möten. Man kan undvika kontakt med människor man inte känner väl. Livet begränsas och man kan uppleva ångesten allt starkare.

 

Man kan påverkas av social fobi både i arbetslivet och privatlivet. Man kan till exempel ha svårt att fungera i ett arbete eftersom det ofta innebär att träffa nya människor, arbeta i grupp och använda telefon.

Social fobi kan visa sig redan i samband med skolstarten eller i puberteten, när kraven ökar. Öven vid speciella tillfällen.

Hur märker man att man har social fobi?

Om man har social fobi får man ångest när man ska säga eller göra något som gör att man får andras uppmärksamhet. Ångesten kan visa sig på olika sätt, till exempel genom att man:

• rodnar
• får hjärtklappning
• börjar stamma
• svettas
• flackar med blicken
• pratar fort
• undviker ögonkontakt
• skakar
• får yrsel
• får domningskänslor
• illamående

Typiska tankar kan vara att "jag gör bort mig", "tänk om nån ser mig nu", "ser jag ful ut", "varför kollar alla på mig", "tänk om det syns" eller "vad ska alla tro"osv. Man är självkritisk!

Man kan känna det som att man så snabbt som möjligt vill komma bort från platsen för den obehagliga situationen. Att undvika en jobbig situation gör dock inte saken bättre i längden, snarare värre.

 

"Det jag tycker är jobbigast nu är att vara bland mycket folk och att vara i centrum. T.ex är inne i en affär och någon ber mig att hämta mjölk så tänker jag att alla i affären granskar mig påväg ner till mjölken. Det känns som att alla i hela affären kollar på mig och tycker en massa.

 

Om man har social fobi är det viktigt att man försöker att inte undvika det man är rädd för, utan i stället närmar sig och vänjer sig vid det gradvis. Det kan kännas skönt för stunden att undvika det jobbiga, men det gör ofta att det blir värre i längden. En form av psykoterapi som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra när man har social fobi. I terapin arbetar man tillsammans med terapeuten och får gradvis utsätta sig för de situationer som orsakar rädslan. Oftast börjar man med en situation som man tycker är medelsvår och ökar sedan svårighetsgraden. Man lär sig på det sättet att handskas med rädslan så att man kan hantera situationen.

Men det stora hela handlar om att man tror att alla i ens omgivning har massa olika tankar om en och tittar ut en. Det är jobbigt att gå över gatan när en bil stannat. Jag tänker mer på vad personen som sitter i bilen tänker och tycker om mig än att bara fokusera på att gå. Så dom där sekunderna känns som minuter. Är jag inne i en affär känns det som att alla i affären glor på mig, granskar mig och tycker att jag inte har lika mycket rättigheter att röra mig i affären som dom har. Pratar jag med nya människor fokuserar jag mer på vad dom tycker om mig och hur jag ser ut än på själva samtalet, det kan vara med nära också om jag har en dålig dag. Allting som drar till sig uppmärksamhet försöker jag hålla mig borta ifrån - cykla, gå med paraply, gå med stora hörlurar, prata i telefon bland folk osv! Man överanalyserar alla situationer, istället för att bara fokusera på det man gör. Vilket får en att känna sig väldigt liten och oduglig. Alltså, det är jättesvårt att förklara. Det snurrar runt miljoner olika tankar. Men det känns som att folk dömer en helt enkelt och att man inte har lika mycket rättigheter som alla andra. Istället för att bara fokusera på det man gör så fokuserar man på vad alla andra tycker och tänker."

- Kunde inte sagt det bättre själv, Milina. - 

Varför behöver man sköldkörtelhormon? Sköldkörtelhormon reglerar ämnesomsättningen i varje cell i kroppen. Brist på sköldkörtelhormon leder till att ämnesomsättningen blir för låg i cellerna och detta leder till varierande hypotyreos-symptom som påverkar hela kroppen. Kroppen blir som en motor med för lite bensin.

Därför vi var tvungna att åka till Norge var p.g.a att läkare i Sverige inte gör något åt detta problem. De i Norge är mer utbildade på ämnet och behandlar människor med denna sjukdom/diagros. 

♥ Du kan läsa mer om VAD Hypotyreos är:

HÄR & HÄR

och om symptomen HÄR